Är så jävla trött på att gå omkring och vänta på en dålig reaktion. Jag vet ju vad som kommer hända så varför inte bara säga som det är. Jag kommer inte direkt bli besviken eller förvånad då. Hur som helst. Får väl se hur lång tid det tar innan jag får tummen ur rumpan.

Ps. Saknar Linn!

Det börjar bli riktigt jobbigt att ha två bloggar att uppdatera flitigt på. Rättare sagt det går inte. Funderar starkt på att bara köra på den andra bloggen, men det betyder att jag måste berätta för alla hur det ligger till. VIll jag det än? Hmmm, får se. Nu ska jag på resturang, Lyx javet!

Jag är inte riktigt på humör idag måste jag erkänna, är allmänt sur och irriterad på allting. Mitt hår (läs: hårförlängning) är redan jätteslitet och har massa kluvna toppar och jag har inte ens haft det i två veckor det måste var nått fel på håret serisöst!

Mina naglar har redan börjat att gå av och de gjorde dom efter inte ens en vecka. Och just nu sitter jag och väntar på att spraytaningen ska bli helt fuckad och att jag ska få minnesförlust på provet. Verkligen ingenting går min väg nu känns det som!

Just nu väntar jag på att de ska komma hem med pizzan, och medan jag gör det sitter jag och funderar. Riktigt djupa tankar om jag får säga det själv. Den störta tanken som dundrar omkring i mitt huvud just nu är Vad händer sen? 

Jag vet ju vad jag vill ska hända och vad jag ska göra för att försöka få det att hända, men tänk om det inte blir så. Vad gör jag då?  Och om det inte blir så, hur blir det ? Jag vet vad jag vill med mitt liv, med de kommande åren och med de närmsta månaderna. Men att jag vill garanterar inte att det är säkert att det inträffar.

Jobbiga tankar, det är sånna tankar som aldrig riktigt tar slut utan man kan vrida och vända på dom åt alla håll och kanter tills man är helt slut i huvudet och ändå har man inte fått något svar. Antar att jag får vänta och se vad framtiden har att ge. Men jag hatar det, jag vill ju veta nu. Jag vill ha full koll. Usch, vad irriterande!

Jag går verkligen inte ihop med teknik så är det bara! Igår lyckades jag ta bort hela internet ikonen och idag kan jag inte se på youtube. Det står att jag ska uppgradera något men när jag gör det funkar det fan ändå inte.
½!"#¤%&/()=?`

Måste plugga men precis som vanligt orkar jag inte. Asså jag förstår inte vad det är med mig, förstår jag inte att detta är viktigt !?

Jag fick just en enorm känsla av att jag vill kolla på Törnrosa, fick en plötslig flash back där jag såg henne dansa med djuren i skogen. Fan vilken bra film, ska jag kanske ta och gå ner i vår garderob/sopphus/mitt förra rum/förvaringsutrymme och klättra på hyllorna för att hitta den kanske... Hmm, får se.

En sak som jag iaf ska ta med mig när jag flyttar är alla mina älskade VHS Disney filmer, dom och VHSen packas dirr kan jag lova !

Mamma ringe nyss Nisse, han är på väg hem. Nu sitter hon och bokar flyg till Umeå, han ska åka upp ikväll. Jag är mest ställd, vet liksom inte riktigt vad som händer. Är det nu det tar slut? Jag kan faktiskt inte ens tänka mig ett liv utan faster Eva, men vad ska man göra då jag kan tyvärr inte bestämma över liv och död. Allt jag kan göra är att hoppas på ett mirakel, och vem vet. Det sägs ju att hoppet är det sista som lämnar människan.

Det är när saker som denna inträffar man får ett nytt perspektiv över livet. Ingen är odödlig och man kan inte veta när ens tid tar slut så man måste leva i nuet och försöka ta vara på sina drömmar medan man fortfarande har chansen. Du ska veta att mina tankar vilar hos dig nu Eva, vi tror på dig. Du kommer klara detta!

Men det får mig ändå att börja fundera. Och jag vet vad jag vill med mitt liv, jag vet vad jag ska kämpa för. Det enda jag kan hoppas på nu är att jag får så lite motstånd som möjligt på vägen. Men hur det än blir ska jag aldrig ge upp. Jag ska kämpa för dig framtid !

Blir så himla besviken. Varför blir det såhär. Varför är det såhär. Jag förstår inte, vi brukade vara bästa vänner och nu är vi ingenting. Varför? Vad hände och varför bryr du dig inte mer. Det är svårt för mig att förstå, har jag kanske missat något. Isf vad. Jag bryr mig, det gör inte du. Vad ska jag göra för att det ska bli som innan. Komplicerade tid.

Funderar på om man ska ta och skaffa en mic och börja sjunga några låtar och lägga upp. Hmm, undra om ni skulle vilja det ? Och jag lovar, jag är bra på att sjunga så ni behöver inte oroa er, haha ;)

Okej nu ska jag ta och berätta en sak för er. Det finns en tjej som jag älskar mer än alla andra tjejer här i världen och hennes namn är Linn. Linn Josefina Romell. Hon är nog den gulligaste tjejen på jordklotet tror jag.

Helt underbar och sjukt jävla go. Jag älskar henne så mycket och är så glad att vi blivit så bra vänner. Jag kan med handen på hjärtat säga att detta är äkta. Att hon är min bästavän och att hon kommer vara det även när vi blivit äldre.

Hon är ingen jag kommer tappa kontakten med, vare sig hon flyttar till Danmark eller Kina så kommer jag åka och hälsa på henne så ofta jag kan. Det är liksom så det funkar. Vi kan prata om allt och har våra egna små hemligheter. Hon är den sötaste tjejen jag känner, det är synd att hon inte inser det själv bara. Lyssna på Casper Linn du är snygg !! Det tycker iaf jag (A)

Nä men nu ska jag sluta vara sentimental och gå och lägga mig. Godnatt!

Fatta vad arg jag blir om jag betalar för något jag inte får. Seriöst, att inte ens höra av sig och berätta om pengarna kommit in eller inte är rent av dålig stil. Pengarna är säkert inne men dom har säkert inga planer på att skicka varorna. Är det så då jävlar!

Kalla det vad du vill, jag kallar det förberedelser. In your face.

Hur irriterad och trött jag än kan vara på mitt liv ibland så älskar jag det, skulle aldrig vilja byta ut det mot något annat. Det är nått som jag insett nu med tiden, alla de dåliga saker som har hänt har jag äntligen lyckats ta mig ur och nu ser jag det som en läxa. En läxa man inte kan leva utan om man ska kunna leva ett bra liv i framtiden.

Jag vet vad jag tycker är rätt och fel och jag bryr mig inte för fem öre vad alla andra tycker. Jag vill ha barn tidigt så lätt är det. Jag ska inte leva mitt liv som alla andra vill utan på mitt sätt. Tyvärr tog det lite för lång tid för mig att inse det och jag har gjort saker som jag absolut inte är stolt över. Hade jag insett detta lite tidigare hade jag strax haft mitt barn här vid mig. Förmodligen någon gång denna månad..

Men som sagt, jag gjorde ett val. Fel val. Men det får jag leva med. Och tro mig det kommer jag göra. Finns inte en enda dag som jag inte tänker på mitt misstag. Men men, nu är det dags att se fram emot tiden som kommer. Och börja leva mitt liv som JAG vill på MITT sätt. Ville bara säga det. Puss.  

Varför frågar aldrig någon mig.. ?

Jag längtar tills jag får stå och pilla och fixa med små detaljer. Betala enorma summor pengar för vackra prylar i just min smak. Längtar efter att stå och skruva upp hyllor och tavlor som aldrig blir raka. Jag längtar tills jag får lägga den sista kudden i soffan. Vika det sista klädesplagget och lägga ner det i byrån. Jag längtar tills jag har ett eget hem. Där jag kan känna mig hemma. Och jag hoppas att det inte är allt för lång tid kvar tills dess.